Tuesday, August 11, 2009

14/6 Skanör


Joel Stamming tog bilden

Innan helgen fick jag höra från John-Philip och Joel att det vankades en söndagstur till Skanör. Det skulle bli en tur åt falsterbonäset och tillbaka, med ett fikastopp i Skanör förstås. På söndan var det möte i vanliga korsningen "ystadsgatan/lantmannagatan" och när jag rullade in var JP och Joel redan där tillsammans med Jon. Det var vi fyra gringos som minuterna senare rullade ner mot möllevången och vidare mot södervärn. Där var det första depåstoppet för att tanka in luft i däcken. Såvitt jag vet var det en cowboy som avstod från att fylla på luft, men om det behövs det inte nämnas några namn. Strax efter tankningen vid cykelservice stationen var vi redan på väg söderut ur Malmö på väg mot Skanör. Vi fick smaka på en del motstånd från vinden som senare gav upp efter att vi varit smarta genom att turats om att gå några rundor mot den en cyklist i taget med de andra på led tätt bakom.

Trots att vinden och vädret med en lättare kallskur drog över oss bjöd naturen på sig själv från sin bästa sida i Skåne. Utsikten på väg mot Skanör och Falsterbo är väldigt tjusig. Sånt vet säkert den som läser och redan cyklat där tidigare. Iannatfall hoppas jag att den som har möjlighet tar chansen och prövar sträckan. Sista vägen in mot Skanör är en raksträcka på landsväg där bilden är tagen. Där finns det möjlighet att kräma på ordentligt med kadensen och det var just vad vi gjorde. Möra i benen och med ett glatt humör steg vi in på kaffebaren Da Aldo på mellangatan i Skanör och tog en finfika innan hemvändandet. Det var fortfarande kallt i luften och dragigt men det var inget som hindrade oss från att sitta ute och fika - med ett par filtar. Halvtimmen senare gjorde vi sorti och gav oss an turen tillbaka i en något raskare takt. Med JP finns det liksom ingen botten på hur långt gasen kan gå och vi andra fick hänga med och hålla i oss. På resan ut från Malmö hade vi stannat för en punka ungefär halvvägs. Ungefär halvvägs hem var det andra bud, då fick jag kliva av cykeln för en domning i underredet. Så hårt var det men också lika värt. För det blev en kul utflykt med roliga polare och bilder att minnas länge.


Jon är Fresh Dipped

"Fresh Dipped" heter ett avsnitt i sneakersamlaren
Bobbito Garcia's bok "Where'd you get those" en bok om sneakerkulturen i New York 1960 - 1987. Att vara fresh dipped menas att man har matchat sin utrustning (i bokens fall basketkläder) i en träffande färgkombo. Kolla in Jon på bilden, en skadad handled hindrar inte honom från att se snygg ut till söndagscyklingen. Han cyklade väldigt bra också. Smart drag!

från sida 179 i "Whered you get those" säger Ted Nitro
"Being dipped on the court was about matching your tournament shirt, shorts, socks, laces and sneakers. It gave you a psychological advantage over your opponent. I know it worked on me. If you played like shit but your gear matched, at least you looked good. If i had to choose I¨d rather look hot and play wack than look busted and play dope"

2 comments:

Jon said...

Haha!
Det ser ut som om jag håller på att rätta till juvelerna!

Aron said...

Ha ha ja! det var just det en annan tvingades göra när det började domna på hemvägen på grund av att det gick så fort. JP gick ju fram som ett expresståg! Fast vad ska man säga, det brukar ju vara hans marschtakt. Du hade bra kläm i benen den dagen med! blev ju en riktigt kul tur.