Saturday, July 18, 2009

13/5 Rosa strumpan



Waaahoooo!
Nu är Giro di Italia igång för fullt och svensken Thomas Lövkvist har den rosa ledartröjan. Det kan man uppmärksamma här i Sverige med. Det har jag gjort
- dagen till ära med rosa strumpor!
I Girot (italien runt) har man flera ledartröjor

Rosa tröjan - bärs av totalledaren (som har snabbast tid överlag)
Lila tröjan - bärs av den som vunnit flest poäng i etappsegrar
Gröna tröjan - bärs av den som plockat flest bergspoäng
Vita tröjan - ungdomsledartröjan, för bäste man under 25 år. Behöver inte vara totalledare i hela loppet. Man kan som cyklist vinna flera tröjor samtidigt, men behöver inte ha på sig alla på samma gång heller! det är en bra grej.

En annan mytomspunnen tröja i girot är den svarta tröjan "maglia nera". Till skillnad från totalledarens tröja är det en tröja som bärs av cyklisten som ligger sist i loppet. Den svarta tröjan instiftades 1940 men slutade vara med 1951, då buren av Giovanni Pinarello. - Hela historian om svarta tröjan går att läsa om i mars nummer av "velocipeden" (nr 46, på bild i inlägget nedanför) där det står mer om fenomenet. Hur cyklister sprang och gömde sig i skogen eller i brunnar för att cykla in sist i loppet och få sistapriset bestående av en korg med vin och ost. Det är heller ingen tradition längre men den rosa tröjan finns kvar.

Här kan man läsa mer om ledartröjor i cykeltävlingar
http://en.wikipedia.org/wiki/Cycling_jersey

Och ni som minns musiktipset i föregående inlägg, var det ett soundtrack till en film. Kolla in trailern, en riktig pang-pangrulle!
http://www.youtube.com/watch?v=Lef2SibX7As&feature=related

Tuesday, July 7, 2009

12/4 Paris Roubaix med ...



Hallå!
Nu har vi varit ute och stökat igen, Äpplets Cykelklubb.

Den här gången hemma hos mig på Söravägen.
Jag satt i min pernilla fotölj och kollade Paris-Roubaix på TV när Daniel ringde till mig, eller om det nu var jag som ringde till honom och frågade om vi inte skulle ses och se på loppet tillsammans. Nuförtiden bor jag i Malmö men var för tillfället och hälsade på i föräldrahemmet över påsken. Årligen, i början av April går loppet Paris-Roubaix av stapeln (sedan 1896 med undantag för några krigsår). Det finns en spännande dokumentär att se om loppet som Jörgen Leth (omnämnd i tidigare inlägg) gjort på 70-talet. Den heter "A sunday in hell".

Loppet är allmänt känt som "L'enfer du Nord" - Helvettet i norr. Men anledningen till detta är inte att det är ett helsickes till lopp utan enligt wikipedia en fras myntad av en fransk journalist efter första världskriget då loppet passerade genom gamla krigsskådeplatser.

Nu såg det faktiskt inte så illa ut i Frankrike. Det var redan vår där nere och fullt med grönska. Det var fint på Söravägen med. Jag och Daniel hade bunkrat upp med hemkokt saft, egenhändigt bakade bullar och popcorn med dill och parmesan.


Det var ett rafflande lopp där den då tvåfaldige vinnaren Tom Boonen mot slutet gjorde upp med norrmannen Tor Hushovd. Trist nog åkte Hushovd in i ett staket på väg mot Roubaix och Roubaix velodromen där mållinjen ligger. Tom Boonen tog sin tredje seger och så var det med det.

Efter loppet gick vi ut på framsidan med en sats skruvnycklar och ett vattenpass. Vi ställde in Daniels sadel helt horisontellt. Då använde vi vattenpasset för att måtta ut så sadeln låg helt vågrätt. Då får man en bra position när man gasar på. Efter att vi bägge testat cykeln och kollat att allt var all right bläddrade vi lite i cykelhistoriska föreningens senaste nummer av "Velocipeden" och sladdade lite på framsidan. Det var i den tidningen vi läst om vattenpass-tricket. Efter det sa vi hejdå till varandra och swoosch så var Daniel borta igen!

Apropå "Roubaix" kommer ett musiktips,
François de Roubaix - Xavier à la Maison d'Arret [La Scoumoune]

6/4 En samling

Jag har fått turen att ärva en frimärkssamling från min farfar, blandannat fanns dessa med i pärmarna. Cykelfrimärken!



Det äldsta är uppe till vänster, ett italienskt med bild från världsmästerskapen 1951 i Milano-Varese. Följt av ett polskt märke och två stycken från "vuelta a colombia 1957" med texten "extra rapido". Häftigt! Också häftigt att det nederst i mitten är från DDR och föreställer tävling på velodrom. Bland resten av frimärkena fanns flera på kungar och drottningar i världen, natur, djur, sporthändelser o.s.v. Tryck på bilden om du vill se en närmare bild på allting.

En annan sak som ärvts från farfar Åke Albert Armand är en bok som heter "100 lektioner i italienska" och en engelsk guidebok som heter "a day in venice" - dags att börja nöta in italienska! om redan en månad är det ju Giro di Italia!